10 ätbara ogräs som kan förgylla din matlagning

10 ätbara ogräs som kan förgylla din matlagning

10 ätbara ogräs som kan förgylla din matlagning

ätbara ogräs nässla


Vår natur är full av ätbara växter som kan tillföra mycket i köket, i form av både smak och näring. Läs här om 10 ätbara ogräs som förgyller matlagningen!

Ordet ogräs påminner nog de flesta som någonsin har haft en trädgård framför allt om det eviga slitet med att rycka maskrosor ur gräsmattor. Kampen mot envisa, trådiga rötter som retfull kontrast till omsorgsfullt pysslande med de växter vi vill ska pryda våra tomter och rabatter. Men det finns ogräs som faktiskt är både vackra och användbara, inte minst i kulinariska sammanhang. Här följer en lista på tio ätbara ogräs som inte bara är fulla av näring och smak utan som går att hitta vilt växande just bortom husknuten för alla med lite upptäckarglädje, både i naturen och i köket!

(OBS! Kom ihåg att aldrig plocka ogräs för att äta i närheten av en mycket trafikerad väg då det kan medföra att du får i dig onödigt höga halter föroreningar!)

 

Ätbara ogräs: Kirskål

Kirskålen har funnits i sverige sedan järnåldern och den har odlats av munkar som både matgröda och läkeört. Den förekommer främst i sveriges sydligare delar, ofta i parker och gamla trädgårdar. Det är de späda bladen man kan äta, och då tillreda ungefär som kål eller spenat, i till exempel soppor eller stuvningar. Äldre blad och stjälkar smakar beskt.

 

Maskros

Hela maskrosen, från rot till blomma, är faktiskt ätlig. Ett sätt att dra ut en del av bitterheten som kan bli väl intensiv är att lägga maskrosbladen i ett vattenbad i ungefär 30 minuter innan de ska användas. Maskrosblad innehåller både mer järn och mer protein än spenat, och är alltså väldigt nyttiga. De passar bra i sallader, pesto och smoothies. Av blommorna kan man till exempel koka maskrossirap, ett veganskt alternativ till honung!

 

Löktrav

Även löktrav växer främst i vårt lands sydligare halva, ofta i gamla lundar, häckar, parker och rabatter. Bladet smakar som en blandning av vanlig gul lök och vitlök och kan med fördel användas som smaksättare i sallader, vinägretter och såser. De små vita blommorna går att använda som ätbar dekoration, och även rötterna går att äta. De påminner om rädisa i smaken och bör skördas innan växten går i blom.

 

Nässlor

Nässlor är ofta inget välkommet tillskott i trädgården eftersom man kan bränna sig på dem. Till deras fördelar hör att de är extremt näringsrika och mycket välsmakande om de lagas till på rätt sätt. Nässlor innehåller många viktiga vitaminer och mineraler, och gott om järn. Plocka de späda bladen med handskar och en liten kniv eller sax så slipper du bränna dig, och njut sedan av en skål delikat och närande nässelsoppa eller en stärkande kopp nässelte.

 

Älgört

Älgört, eller älggräs, växer ofta på fuktiga skogsängar, vid kärr och skuggiga stränder och i diken som går över åkrar och gärden. Älgörten är mycket väldoftande – av blommorna kan man göra saft på ungefär samma sätt som med fläderblommor. Den är också en medicinalväxt som sägs kunna lindra feber och värk. Ett annat roligt användningsområde för älgört är smaksättning av oljor, öl, snaps och sirap!

 

Ramslök

Ramslöken är inte helt vanlig i det vilda, men har på senare år blivit omåttligt populär i matsammanhang. Den kallas för både vild vitlök och skogsvitlök – den är släkt med både vitlöken och gräslöken och smakar därefter. Bladen är gröna, breda och blanka och påminner om liljekonvaljens blad – blanda absolut inte ihop de båda eftersom liljekonvaljen är giftig! Men om du råkar på ramslök har du hittat en guldgruva till smaksättare, den går att pickla, fritera och använda till allsköns kryddsmör, såser eller varför inte ett härligt grönt örtsalt.

 

Harsyra

Många minns harsyran från barndomens upptäcktsfärder i skogen, de klöverliknande bladen smakar syrligt och pirrigt på tungan. Den kan användas som citrusliknande smaksättare till fisk, kyckling, sallader och såser. De höga halterna av oxalsyra som ger harsyran dess syrlighet kan dock vara hälsofarliga för den som har problem med njurarna, se upp för överkonsumtion!

 

Svinmålla

Svinmållan är ett av sveriges vanligaste örtogräs. Örten förekommer som ogräs i trädgårdsland och annan barjordmark, och bladen kan användas på samma sätt som spenat. I Europa och Nordamerika är svinmållan mest känd som en skadeväxt, medan den i stora delar av Afrika och Asien har en lång historia som födoväxt för både människor och djur.

 

Strandmålla

Strandmållan har likheter med den mer välkända svinmållan, både i fråga om smak och om egenskaper. Som hörs på namnet växer den gärna längs havsstränder, tångvallar och sanddyner, och den är lite salt i smaken.

 

Våtarv

Våtarv är ett örtogräs som förekommer världen över, och i sverige är våtarven det allra vanligaste örtogräset. Den trivs bra på åkrar och är ingalunda populär bland bönder eftersom den konkurrerar med de avsedda grödorna i till exempel potatis- och sockerbetsodlingar. Våtarven kallas även för nate och smakar gott i bland annat sallader, pajer och soppor. Smaken är lite nötig och ärtig, och de små bladen ser ut som små gröna spaderfigurer.

Tips på god och enkel frukost

Tips på god och enkel frukost

Tips på god och enkel frukost

tips på frukost

 

Frukost är dagens viktigaste måltid, det har vi väl alla fått höra livet igenom. Att det är sant att de allra flesta mår bra av att börja dagen med en näringsrik, mättande och god frukost råder det ingen tvekan om, men morgonen kan också bjuda på stress, trötthet och grinigt morgonhumör. 

Då kan kravet på att äta en balanserad och väl genomtänkt frukost kännas som en börda. För den som vill äta en god och enkel frukost men inte alltid känner sig som mest inspirerad till matlagning just under dagens första timmar kommer här ett litet urval av goda, nyttiga och mättande frukostrecept som inte kräver mycket ansträngning.

Overnight oats med bär och valnötter

Overnight oats är en slags kall gröt som både är näringsrik och god. En fördel med overnight oats är att du förbereder den på kvällen för att på morgonen bara behöva ta fram den ur kylen och toppa med bär, frukt och nötter som du tycker smakar gott.

Ingredienser:

2 dl havregryn

1 msk chiafrön

0,5 krm salt

2 dl kokosmjölk eller havredryck

1 krm vaniljpulver

1 tsk kanel

Gör så här:

Blanda först alla torra ingredienser i en skål.

Häll i havredrycken eller kokosmjölken och rör om.

Häll upp i två lagom stora skålar och låt stå i ett par timmar, gärna över natten.

Toppa med bär, frukt och nötter och servera!  



Grekisk Yoghurt med frukt och honung

Grekisk yoghurt är proteinrik och mättande, och i kombination med frukt, bär, nötter och kanske en gnutta honung blir den en lika delikat som nyttig frukost.

Ingredienser:

Naturell grekisk yoghurt

Frukt, bär, nötter

Flytande honung

Gör så här:

Skeda upp en lagom portion grekisk yoghurt i en skål eller djup tallrik.

Skiva färsk säsongsenlig frukt eller bär (nektarin, persika, banan, mango, jordgubbar, blåbär, hallon etc.) att toppa yoghurten med. Toppa frukten med nötter, till exempel valnötter. Ringla försiktigt några strimmor flytande honung över alltihop.

Servera och njut!



Fransk omelett

För den som tycker att det är gott med något varmt och lite mer matigt till frukost är ägg i alla former ett både näringsrikt och mättande alternativ. Ett förvånansvärt snabbt och enkelt sätt att tillaga ägg, och som också smakar ljuvligt, är den franska omeletten. En klassisk fransk omelett är luftig och mjuk och den tar ungefär två minuter att svänga ihop. Den serveras med fördel precis som den är direkt ur pannan, men går förstås att variera i det oändliga för den som har lust!

Ingredienser (1 omelett):

2-3 ägg

en gnutta salt och peppar

en rejäl klick smör

Gör så här:

Värm en stekpanna (gärna non-stick!) till hög värme, pannan ska vara het. 

Knäck äggen i en skål och vispa ihop den med salt och peppar.

Lägg smörklicken i pannan, det ska bubbla och fräsa.

När smöret har slutat bubbla men inte blivit brynt ska äggen i.

Efter bara några sekunder ska äggblandningen ha fått luftbubblor och då är det dags att rucka på pannan så att omeletten kan få sin form. Att få till omelettens form utan hjälp av stekspade kräver lite teknik och övning, men så länge omeletten glider omkring löst i pannan är det förstås helt ok att fuska med stekspaden och helt enkelt vika den ca två gånger till en rulle. Omeletten kan vara lite lös i mitten, äggen koagulerar av sig själva när omeletten viks ihop och det är viktigt att den inte steker för länge och blir seg. Den färdiga franska omeletten ska vara enhetligt ljusgul till färgen, slät och nästan puddinglik i konsistensen. Pensla den gärna med en gnutta smör och strö på 

Stjälp över omeletten så att den hamnar med skarven nedåt, den som njuter av lite extra finess kan gärna pensla den med en gnutta smör och strö över lite persilja.

Bon appétit!



Granola – Knaprig Müsli

Hemgjord granola är både gott, mättande och fullt av näring. Följande recept kan varieras i stort sett hur mycket som helst, byt ut russin mot tranbär, gojibär eller torkat äpple, mandel mot valnötter eller hasselnötter, kokoschips mot solrosfrön. Utgå från det du tycker är gott eller det som saknas i din diet. Kom ihåg att trots att granolan är näringsrik och mättande innehåller den ofta hel del socker, så försök att inte äta den precis varje dag.

Ingredienser (10 portioner):

1 dl kruskakli

4 dl havregryn

1 dl sötmandel/hasselnöt/valnöt

0,5 dl helt linfrö

1 dl vatten

1 tsk malen kardemumma

2 tsk malen kanel

0,5 dl mörk sirap

0,5 dl russin/tranbär/hackad torkad frukt

0,5 msk flytande honung

0,5 dl rapsolja

0,5 dl kokoschips

Gör så här:

Täck en plåt med bakplåtspapper och sätt ugnen på 175 grader.

Blanda havregryn, kruskakli, linfrö och mandel i en skål.

Blanda vatten, kanel, olja, kardemumma, sirap och honung i en kastrull och värm blandningen.

Tillsätt den varma blandningen till de torra ingredienserna i skålen.

Blanda ordentligt och sprid ut granolan på plåten.

Rosta granolan i mitten av ugnen i ca 30 minuter, var noga med att röra om då och då för att undvika att granolan bränns.

Ta ut plåten och låt svalna.

Tillsätt russin eller torkad frukt och kokoschips och bland runt.

Förvara granolan i en lufttät behållare.

Avnjut med färsk frukt, bär och yoghurt, fil eller valfri mjölkdryck!

 
Torka svamp – Så gör du | En guide

Torka svamp – Så gör du | En guide

Torka svamp - så gör du | En guide

All matsvamp går att torka och spara i skafferiet. Det finns dock lite olika metoder så här är en guide för dig som vill torka svamp – så gör du:

Gott, näringsrikt och klimatsmart! Konsten att torka svamp för att ha som basvara eller delikatess är faktiskt enklare än vad många kanske tror. Nu när många dessutom behöver äta mer från växtriket är svamp en otroligt bra resurs. Har du alltid lite torkad svamp hemma i skafferiet har du en guldgruva att ösa ur.

Det finns många användningsområden både för vardag och fest. Har du glömt att förbereda kvällens middag och köttet blev kvar i frysen? Ingen fara om du har svamp i skafferiet. Det tar ungefär en halvtimme att få fart på torkad svamp, lägg den bara i blöt (cirka 50 grader) så har du kvällens basvara klar. Svamp funkar till soppor, grytor och såser. Enklast är kanske att blötlägga svampen och sen steka den, eller lägg på vanlig toast, toppa med ost och kryddor och du har den godast kvällsmackan.

Svamp från skogen eller på burk

Som grundprincip fungerar all svamp att torka. Karl-Johan, olika skivlingar och champinjoner. Det är bara murklor som verkligen måste förvällas, gärna i omgångar, annars kan de vara giftiga! Våra svenska gula kantareller kan vara något svåra att förvara som torrvara. De kan ge en besk smak. Så just gula kantareller är ofta bättre att förvälla och sen frysa in i frysen istället.

Annars funkar i stort sett alla matsvampar. Även de som legat i konserv i mataffären. Konserverade svampar har i dag lite dåligt rykte men smaken brukar det inte vara något fel på. Tvärtom! Konserveringen kan göra att smaken på till exempel champinjoner blir djup och mustig. Konserver håller länge, men om du till exempel ska ut på en längre utflykt, kanske en fjällvandring, är det onödigt tungt att släpa med sig burkar med mycket vätska i packningen. Torka då vanligt burksvamp och ta med i ryggsäcken. Mat som väger mindre är svår att hitta!

Enkla förberedelser

  • Börja med att plocka bort svamp som ser skruttig ut, torka bara de svampar som ser bra ut. Du kan förstås skära bort dåliga bitar från en annars felfri svamp.
  • Småsvampar som trattkantareller kan du torka bara som de är.
  • Stora svampar kan däremot behöva delas i bitar för att torka bättre. Fukten, vätskan ska lämna svampen och det underlättar du genom att skära svampen i mindre bitar.
  • Delad svamp gör också proceduren mycket lättare när du ska använda den torkade svampen i matlagningen. Som tumregel kan det vara bra att ha hacka till exempel champinjoner i skivor uppemot en halv centimeters tjocklek.

Torka på tidningspapper ett par dygn

Det finns olika metoder för att torka svamp, den enklaste är att torka i vanlig rumstemperatur och då får du räkna med att det tar ett par dygn eller längre. Du kan återanvända din gamla tidning, bre ut ett uppslag och lägg dina svampar direkt på tidningen. Det finns särskilda ramar med nät som är framtagna för just torkning av svamp, men du kan själv testa att bara lägga svampen på ett myggnät eller annat finmaskigt nät som släpper igenom luft.

För att torka på tidning behöver du bra luft i rummet. Se till att luften kan cirkulera ordentligt, annars kan svampen börja ruttna.

Ugnsvärme ger torr svamp snabbare

Om du hellre föredrar att torka svampen på plåt i ugn, varmluft eller vanlig ugn spelar ingen roll, kan du sätta ugnen på ca 50 grader. Efter en dag (ungefär 8-12 timmar) har svampen blivit torr. Tänk på att det är smidigt att lägga ett bakplåtspapper mellan plåt och svamp. När du brer ut svampen bör den inte ligga i tjocka lager. Ta hellre fler plåtar än att stapla svampbitar på varandra.

Torkade eller färska kryddor

Torkade eller färska kryddor

Torkade eller färska kryddor

När är det bäst att använda torkade örter? Funkar färska kryddor alltid bäst? Här kan du läsa mer om skillnaden mellan torkade och färska kryddor!

Basilikablad toppar den nylagade pastasåsen. Ett knippe timjan dras av från den gröna kvisten och rakt ner i morteln. Ett blad mynta blir pricken över i när mojiton har blandats klart. Vi är vana att se tv-kockar stå och laga mat med färska kryddor direkt intill spisen. Som amatör kan man lätt få känslan av att färska kryddor som basilika, timjan, rosmarin och dill alltid är klart bäst. Men riktigt så självklart är det inte. Både färska och torkade örter har sina fördelar och nackdelar.

Torka gärna kraftiga örter

Kryddväxter som har rejäla stjälkar, som kanske känns lite bastant träiga som oregano till exempel fungerar utmärkt att torka. Det samma gäller klassiska köttkryddor som rosmarin och timjan för att inte tala om dragon och salvia. Det här är örter som självklart kan serveras färska men de går utmärkt att torka och använda i matlagningen.

Skörare, mer mjälla kryddväxter som den där basilikan till pastan är däremot godare att äta färsk. Det samma gäller persilja, koriander, citronmeliss med sina skira gröna blad, gräslök och andra växter som vi kanske uppfattar som mer lika gröna växter till utseendet. Ju saftigare de ser ut desto svårare är de att torka. Men det finns undantag. Dill till exempel, som ju är en mycket mjuk växt, fungerar också utmärkt som torkad. Precis som persilja och koriander. De ger bara en mindre tydlig smak i torkad form. Du behöver helt enkelt dosera annorlunda om du ska använda färska eller torkade kryddor.

Torkade kryddor behöver mer tid

När du lagar mat med torkade kryddväxter får du räkna med att smakerna behöver med tid på sig för att utvecklas. Gör du en gryta med fisk kan du till exempel behöva “väcka” kryddorna till liv i stekpannan först med hjälp av smör eller olja. Matfettet höjer smaken och öppnar upp smaken i örten, fettet får maten att smaka mer och köket att dofta fantastiskt.

Doften är lätt att glömma bort. Den är en viktig del av aromen, hela smakupplevelsen styrs dels av doft, smak men också synintrycket. Färska kryddor ger förstås mycket doft medan torkade nästan inte doftar något alls, innan de bearbetats. Du kan behöva gnugga dina torkade kryddor mellan fingrarna för att få fram doften ordentligt, testa gärna med rosmarin eller oregano. Du kommer märka stor skillnad! Låter det märkligt? Tänk då på det jobb som till exempel en bra pepparkvarn gör – när du vrider på kvarnen krossas kryddan och tar fram det färska längst in.

En stor fördel med torkade örter är naturligtvis att de håller sig mycket länge. Men tänk på att de inte håller hur länge som helst. Du bör då och då inventera kryddhyllan hemma, dofta igenom dina brukar med kryddor varje år, känner du ingen doft kan det vara dags att kasta och köpa nytt. Alla kryddor är olika men som tumregel kan du tänka att en tesked torkad krydda ur burken motsvarar ungefär en deciliter nyhackad färsk krydda. Förutsatt att dina torkade kryddor inte blivit för gamla i burken förstås.

Tillsätt färska kryddor på slutet

Torkade kryddor kan alltså brynas ihop med lök i starten av matlagningen. Med färska kryddor är det tvärtom. De bör tillsättas precis  i slutet. Dill på toppen av fisksåsen, strö nyhackad koriander över din mexikanska favoriträtt eller ta fram saxen och klipp gräslök och persilja över kött och vegetariska rätter för att få till en fräsch finish! Glöm inte att också efterrätter kan piffas till med färska örter.

Att vänta med färska kryddor till slutet gör att växten behåller ett grönt härligt utseende, men både smak och den spänstiga känslan bibehåller sig bättre då. I våra vegetariska och veganska catering använder vi många färska kryddor för att ge såväl visuell styrka som smakstyrka.

Servera ett vegetariskt julbord i år

Servera ett vegetariskt julbord i år

Servera ett vegetariskt julbord i år

Det klassiska svenska julbordet är fyllt av animalisk mat. Vi har skinka, vi har sill, vi har ansjovis, vi har köttbullar, prinskorv och lax. Allt detta är förvisso välsmakande – men även ganska tungt. Alla som ätit ett julbord vet att det infinner sig en mättnadskänsla som angränsar till ett illamående efteråt. Ett vegetariskt julbord kan göra stor skillnad i detta.

Ni vet hur det brukar vara: Man äter alltid lite för mycket, lite för fort och lite för forcerat. Den tunga maten bidrar i allra högsta grad till detta: kött är svårare att smälta för kroppen och det tar längre tid innan man, så att säga, är på fötter igen. I många fall så kan man med fördel byta ut vissa ingredienser till förmån för vegetariska sådana. Det ger dels en lättare måltid och dels så handlar det även om att man bidrar till en bättre miljö genom detta.

Det säger vi med vetskapen om hur mycket utsläpp som köttindustrin de facto är skyldiga till. Det vegetariska julbordet är ett bättre alternativ sett ur flera olika perspektiv och inte minst sett till det viktigaste: smaken.

Några recept på ett vegetariskt julbord

Innan vi räknar upp några fina, välsmakande recept på vegetarisk mat som går att ställa på ett julbord så ska vi även säga följande. Vi är inte ute efter att få alla att sluta äta animalisk mat och vi är inte på något sätt ute efter att jaga bort svenska klassiker från julbordet.

Det vi vill göra är att minska frosseriet och skala bort det onödiga. Du kan gott behålla exempelvis julskinkan och köttbullarna, om nu detta är de maträtter som definierar en svensk jul enligt dig. Vi vill bara visa att det finns goda, fräscha och spännande alternativ även i den vegetariska världen.

Med detta sagt: här följer några förslag och recept på ett vegetariskt julbord:

  • Janssons Frestelse: Klassikernas klassiker på julbordet? Ja, det är definitivt en favorit hos många – en favorit som smakar lika bra även utan ansjovis. Du gör på exakt samma sätt som vid en vanlig Jansson – skivar potatis och lök, varvar dessa i en smord form, strösslar på ströbröd (klickar i mycket smör) och häller över grädde. Men, istället för fisken så använder du dels ädelost och dels också cornicorns. Häpnadsväckande gott och fräscht!

  • Grönkålssallad. Grönkål är en väl beprövad klassiker på julbordet. Denna uppdaterade variant får gomseglen att resa sig likt gotiska kyrkvalv. Så här gör du: Strimla grönkålen (efter att du sköljt). Skiva en halv lök. Skiva fyra fikonklyftor. Ta ett äpple och finstrimla detta – ta bort skalet innan också. Blanda majonnäs – en halv deciliter – tillsammans med två deciliter creme fraiche. Blanda ihop och smaka av med salt och lite peppar. Garnera med fikonklyftorna och eventuellt några apelsinklyftor samt vacker stjärnanis. Servera!

  • Aubergine senapssill. Ibland måste man ta till oschyssta medel för att få omgivningen att uppskatta – eller ens våga prova – vegetariska alternativ. Här menar vi oschyssta som att man inte känner någon skillnad. Innan vi visar hur du enkelt byter ut sill mot aubergine och får en senaps”sill” utöver det vanliga så ska vi även säga att dessa metoder även går utmärkt gällande köttbullar. Byt ut den vanliga färsen mot vegetarisk sådan – exempelvis från Anamma – och ingen kommer att märka skillnaden. Med det sagt – här kommer receptet: Börja med att tärna en aubergine i mindre bitar – ta bort skalet innan. Fyll en kastrull med lättsaltat vatten och koka upp innan du häller i auberginen. Låt sjuda i två minuter. Blir det för lång tid så tappas spänsten.

    Aubergine ska – liksom pasta – vara lite al dente och ge visst motstånd då man tuggar.
     Häll i ett durkslag och häll direkt på en massa kallt vatten. Målet är sedan att du ska få bort så mycket vatten som möjligt ur auberginen. Pressa försiktigt med händerna och placera bitarna på lite hushållspapper. Därefter är det dags att röra ihop såsen. Blanda först en halv deciliter skånsk senap med lika stor mängd vanlig sådan. Ta därefter och hacka en knippe dill, skiva en purjolök och häll en halv deciliter vinäger samt lika mycket rörsocker i byttan där du har senapen. Rör ihop allting och avsluta med att vända i auberginen varpå du saltar och pepprar efter behag. Klart!
Små piroger – perfekta som plockmat

Små piroger – perfekta som plockmat

Små piroger – perfekta som plockmat

Munsbitsstora godbitar att äta med händerna är perfekt bjudmat när du har många gäster på besök. Piroger är då ett självklart val.

En pirog består av fyllning med ett skal av deg. Så långt är vi alla överens. Men därefter är det en maträtt som kan varieras i det oändliga utan att förlora sin geniala enkelhet. Både deg och fyllning kan lagas på en mängd olika sätt, och varje land har nog sin egen variant på pirogen som lagas och älskas av såväl lokalbefolkning som turister. Se bara på Ryssland (pirogens hemland), Finland, Grekland och Chile (där pirogerna heter empanadas).

”Vill du göra bra plockmat till en större bjudning finns det knappt något som slår små munsbitsstora piroger med ett par tre goda fyllningar. Det är enkelt för gästerna att förse sig av, och det krävs inga tallrikar utan på sin höjd en liten pappersassiett”

Jobbar man som vi med med catering vet man att piroger är tacksam mat när det ska bli gott, mycket och gå snabbt. Det går lätt att göra många piroger åt gången, och det är också lätt att göra många olika varianter. Glutenfritt, vegetariskt, sydamerikanskt, medelhavskt – vad gästerna än önskar sig kan det enkelt ordnas, och våra piroger brukar göra succé oavsett sammanhang.

Vill du göra bra plockmat till en större bjudning finns det knappt något som slår små munsbitsstora piroger med ett par tre goda fyllningar. Det är enkelt för gästerna att förse sig av, det krävs inga tallrikar utan på sin höjd en liten pappersassiett, och samtidigt som det är små munsbitar så är piroger också mycket mättande mat.

Pirogdeg i många varianter

En klassisk pirogdeg görs på jäst, smör, mjölk, vetemjöl, socker och salt. Men den kan varieras med brödkryddor, olika mjölblandningar och så vidare. Har du ont om tid inför festen kan du också göra jättegoda piroger med smördeg eller filodeg. Då slänger du ihop en stor mängd piroger på nolltid. Ett bra tips om du har en stor fest är att i veckan innan ägna någon timme per kväll åt att laga några olika smaskiga fyllningar. När sedan festdagen kommer tinar du bara smördeg, skär ut rundlar i degen, klickar på en bit fyllning på varje degrundel och viker ihop. Klart efter tio minuter i ugnen!

Några tips på goda fyllningar

Att variera dina småpiroger är ett säkert sätt att få alla dina gäster glada och nöjda. Hos de som äter kött är den klassiska köttfärsfyllningen med paprika, lök, tomater och hackat hårdkokt ägg ett säkert kort. En annan variant är polska piroger med fläskfärs och surkål, underbara med kall öl till. För vegetarianerna finns det hur många pirogrecept som helst, från klassikern med fetaost och spenat till varianter med fänkål och svarta bönor, eller varför inte en härlig svampstuvning?

Sätt igång att experimentera med deg och fyllningar i god tid innan festen, så kommer du att kunna bjuda dina gäster på roliga, goda och vackra piroger utan stress när festdagen väl kommer.